Första kongressdagen

Tyvär blev det ingen blogg skriven igår kväll. Datorn var inlåst i när gårdagens arbete avslutades… Men hur som helst är målsättningen att leverera minst två inlägg varje kongressdag.

Dagen igår ägnades till stor utsträckning åt inledning och stora tal. Tråkigt tror kanske en del, men så var det inte alls. Första talet höls självklart av partiordföranden. Monas tal var kraftfullt och fullt med både attacker på högern men också av våra visioner. Det märks att Mona har väntat länge på att kongressen ska starta och att det finns mycket som hon vill säga. Efter en väldigt lång applåd kom två andra intressanta talare. Dessa två har två saker gemensamt, de leder röd-gröna regeringar i nordiska länder. Det var Islands statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och Norges Jens Stoltenberg. 

Dagens höjdpunkt får nog anses vara Jóhanna Sigurðardóttirs tal, inte på vilket sätt det framfördes utan för att man inser vilken uppgift denna kvinna står inför när Island ska återuppbyggas efter att ha drabbats värst i hela västvärlden av den finansiella krisen. Trots detta orkar hon höja blicken och tala om vikten av röd-grönt samarbete i hela Europa. Jens Stoltenberg, som är en välkänt god talare, pekade mycket tydligt på att det politiska vägvalet är viktigt. I Norge har man inte sänkt några skatter, där har man istället investerat i grön energi och tex renovering av skolor. I Norge är arbetslösheten runt 3 procent, i Sverige över 10 procent. Här bör man kunna dra vissa lärdomar…

Kvällen ägnades åt temagruppsarbete. Tanken med detta arbete är att man ska kunna utbyta argument och diskutera i lite mer fria former än man gör i den stora salen. Jag var med och diskuterade skolan och den högre utbildningen. Det blev, som väntat, en stor diskussion om fristående skolor och vinstuttaget från dom. Lite synd tycker jag att så mycket energi ägnas åt driftsformen och att inte fikus istället läggs på kvalité och innehållet i skolan. Detta diskuterades visserligen också men inte alls med samma eftertryck och glöd. Själv la jag ett förslag om att vi måste lyfta fram individuella utvecklingsplaner som ett bättre alternativ än nationella prov. Kanske blir det ändå en diskussion om kvalité och innehåll då partistyrelsens föredragande skulle återkomma med texter som tydligt markerar att vi har en annan syn på kunskap än den högerledda regeringen. Debatt och beslut i äredet blir på fredag.

Sist måste man lyfta fram en annan europeisk vinnare. Greklands premiärminister Georgis A Papandreou talade på flytande svenska om den socialdemokratiska uppgiften i Grekland. Det låter som att en svensk socialdemokrat talar. Nu är det inte så konstigt eftersom Papandreou under en lång tid bodde i Sverige då militären styrde i Grekland. Under den tiden gick han både i svensk skola och arbetade med folkbildning på ABF. Nu leder denna man inte bara Grekland utan också den internationella socialistinternationalen. Han underströk att det, trots en del bakslag, finns en stor kraft i den samlade socialdemokratin. Människor är trötta på nyliberalismen och söker ettt alternativ till detta. Det är vår uppgift som socialdemokrater att formulera detta alternativ.

Jag återkommer senare under dagen med fler rapporter.

Magnus